I en värld där digitala betalningar har blivit en del av vardagen för nästan alla medborgare på jorden och där de största centralbankerna överväger att införa officiella digitala valutor, har Europeiska centralbanken (ECB), som just nu utvecklar den digitala euron, gått ut och rekommenderat att man ska ha kontanter hemma. Argumentet är oemotsägligt: de senaste årens kriser (finanskraschen i Grekland, coronapandemin, invasionen av Ukraina och den efterföljande energikrisen samt strömavbrottet på den iberiska halvön) motiverar att man har lite kontanter hemma.
I en artikel med titeln ”Håll dig lugn och ha kontanter: lärdomar om den unika rollen som fysiska pengar spelar i fyra kriser”, som publicerades på onsdagen i centralbankens månadsrapport, framhåller organisationens ekonomer den ”avgörande” roll som kontanter spelar under kriser som den strömavbrott som drabbade alla spanjorer den 28 april.
Författarna till dokumentet hävdar att kontanter, tack vare sin psykologiska nytta, praktiska användbarhet och decentraliserade likviditet, den dagen blev ett nödbetalningsmedel när det digitala systemet helt slutat fungera. Strömavbrottet på Iberiska halvön belyste kontanternas roll som ett oumbärligt betalningsmedel när den digitala infrastrukturen faller bort och också som ett viktigt instrument för att lugna befolkningen, vilket utvidgade deras inflytande även till områden som inte direkt drabbades av den initiala krisen, förklarade ECB.
Den institution som leds av Christine Lagarde påminde om att den dagen då Spanien och Portugal på halvön blev utan ström, minskade kreditkortsutgifterna med mellan 41 % och 42 % jämfört med en normal dag eller regioner som inte drabbades. Dessutom sjönk e-handelns omsättning med 54 %.
”Denna händelse förvandlade kontanter, som var ett betalningsalternativ bland många andra, till det enda betalningsmedlet för många av de personer som hade eller kunde få tillgång till dem, eftersom de befintliga sedlarna fortfarande var fullt fungerande även när de digitala systemen och många bankomater inte fungerade”, sammanfattar studien. ECB har uppskattat, med hänvisning till en studie från CaixaBank Research och Reuters, att de direkta förlusterna för BNP uppgick till mellan 400 och 1,6 miljarder euro.
Undersökningen har tagit upp andra historiska händelser, såsom kriget i Ukraina, pandemin och den grekiska statsskuldkrisen, som avslöjade ett ”konstant mönster” för hur kontanter blir en ”stabil värdebevarare” för medborgarna i tider av ”akut stress”.
I början av 2020 utlöste pandemin en extraordinär och ihållande ökning av efterfrågan på eurosedlar. I slutet av 2020 hade den ackumulerade nettoutgivningen av sedlar i euroområdet ökat med mer än 140 miljarder euro. Detta motsvarade en ökning med mer än 85 miljarder euro (över 130 %) jämfört med den genomsnittliga årliga ökningen på cirka 55 miljarder euro som observerades under åren före pandemin (2015–2019).
Dessutom ledde Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 till en betydande ökning av efterfrågan på kontanter, främst i flera grannländer. ”Detta är en vanlig reaktion på den allmänna osäkerhet som väpnade konflikter och geopolitiska spänningar skapar när det gäller institutionell stabilitet, statlig kapacitet och motståndskraft hos kritisk infrastruktur. Bland de specifika farhågor som drev på denna efterfrågan fanns rädslan för möjliga cyberattacker från Ryssland mot kritisk digital infrastruktur”, konstateras i ECB:s rapport.
Värdet av sedlar i omlopp har under de senaste tio åren konstant uppgått till mer än 10 % av euroområdets BNP, med en tillfällig ökning under pandemien och en avmattning från andra halvåret 2022 på grund av höjda räntor.
”Inget system är ofelbart”
Utöver dessa enskilda faktorer (den direkta orsaken till kontantinnehavet: oförmåga att lämna hemmet på grund av pandemin, oanvändbarhet av digitala betalningssystem på grund av ett ryskt angrepp…) ”tyder kontanternas motståndskraft på att de har bredare systemfördelar som är svåra att kvantifiera. Ur ett systemteoretiskt perspektiv är digitala betalningssystem optimerade för effektivitet (maximering av den genomsnittliga tiden mellan fel), men kontanterna ger en viktig redundans – en slags reservhjul – för betalningssystemet. Denna redundans är avgörande för alla system, eftersom inget system är ofelbart”, går ECB:s ekonomer ännu längre.
Studien framhåller att allt fler regeringar faktiskt betonar kontanters roll som en ”kritisk komponent” för nationell säkerhet och uppmanar sina medborgare, som i fallet med Nederländerna, Österrike och Finland, att ha reserver för att kunna köpa nödvändiga varor under 72 timmar. Myndigheterna i dessa länder föreslår till exempel att man ska ha mellan 70 och 100 euro per hushållsmedlem. Vissa jurisdiktioner, såsom Finland, undersöker till och med ”avbrottssäkra” bankomater för att garantera tillgången vid digitala fel.
”Sammanfattningsvis understryker bevisen den fortsatta vikten av att centralbanker och den privata sektorn säkerställer en effektiv och solid kontantförsörjning, som inkluderar adekvata reserver och motståndskraftiga kontinuitetsplaner”, avslutar Eurobankens studie och betonar att ”infrastrukturen och de strategiska reserverna måste vara förberedda för dessa mindre förutsägbara och kraftfulla ökningar”.
