Forskare från brittiska University of Leeds blev förvånade när de analyserade data från satelliten CryoSat. Det visar sig att det finns mycket fler sjöar under Antarktis än man tidigare trott.
Även om forskarnas upptäckt är glädjande, står Antarktis inför ett stort problem. Det ökande antalet turister och utbyggnaden av forskningsstationer skadar ekosystemen i Antarktis, enligt en rapport publicerad på portalen Nature Sustainability.
Forskare från Chile, Tyskland och Nederländerna har under fyra år färdats 2 000 km genom Antarktis för att uppskatta föroreningsnivån. De konstaterade att i områden där människor vistas är koncentrationen av giftiga metaller som nickel, koppar och bly idag tio gånger högre än för 40 år sedan.
Under Antarktis finns ett undervattensland
Även om istäcket i detta område är flera kilometer tjockt, har man länge vetat att det finns sjöar under det. De är inte alls så små – den största av dem, Vostok, har enorma dimensioner: 250 km lång och 80 km bred.
Som huvudförfattaren Sally F. Wilson förklarade i Nature Communications är vår kunskap om glaciärsjön och vattenflödet mellan dem och resten av miljön begränsad. Allt på grund av att de ligger under kilometer av is.
Satelliten sattes i drift
Men de brittiska forskarna gav inte upp: de använde data från CryoSat, en satellit från Europeiska rymdorganisationen. Den övervakar ytan och tjockleken på istäcket. Hydrologi och fyllning och tömning av området är viktigt här.
Cyklerna för fyllning och tömning av sjöar som ligger under glaciärer är en viktig datakälla för att skapa modeller av istäcket.
”Vi har observerat 12 på varandra följande cykler av fyllning och tömning, vilket ger totalt 48 cykler”, säger Wilson.
Upptäckten ökade antalet kända glaciärsjöar i Antarktis med mer än hälften, till 231. Genom att analysera sådana fenomen får forskarna alltmer kunskap om olika samband mellan istäcket och berggrunden eller havet och atmosfären.
Detta är viktigt för att förstå den framtida stabiliteten hos istäcket och Antarktis överlevnad. Sådan kartläggning kan kvantitativt bestämma påverkan på isens dynamik och förbättra prognoserna för framtida havsnivåhöjningar.