En 20-eurosedel är värdelös jämfört med en bankapp… tills den dagen appen slutar fungera. Det är paradoxen som Europeiska centralbanken (ECB) har insett: i en digital värld måste man behålla en del av det analoga. Och denna återkomst av kontanter genom bakdörren säger mycket om våra svagheter, betonar Amid Faljaoui.
Ekonomisk krönika
I många år har vi fått höra att kontanter är ett relikt som kommer att försvinna. Digitala betalningar ska vara framtiden.
Och så plötsligt, denna vecka, publicerar Europeiska centralbanken ett officiellt meddelande där man förklarar att det ändå är klokt att ha mellan 70 och 100 euro i kontanter per person hemma, vilket enligt ECB räcker i tre dagar i händelse av större instabilitet.
Det är ett fascinerande paradox: samma Europeiska centralbank som förbereder den digitala euron rekommenderar oss idag att ändå ha några sedeln i reserv, ”ifall att”. Denna omsvängning förklaras av de senaste kriserna, som har visat att när stabiliteten vacklar vänder sig alla, utan undantag, till kontanter, till papperspengar. I början av covid-19-pandemin ökade efterfrågan på sedeln med 140 miljarder euro, vilket är tre gånger mer än under ett normalt år. I april i år, när det spanska nätverket drabbades av ett stort strömavbrott, stormades bankomaterna, även efter att strömmen hade återställts.
Kontanter: en analog krycka för den finansiella moderniteten
Kontanter har två egenskaper som det digitala inte kan ersätta. För det första är de praktiska: de fungerar offline, när allt annat slutar fungera. För det andra har de en psykologisk effekt: att hålla en sedel i handen ger en omedelbar trygghet, en känsla av kontroll som ingen kodrad i en bankapp kan erbjuda
ECB:s rekommendation är framför allt symbolisk. Den erkänner att den finansiella moderniteten fortfarande vilar på en analog krycka. Denna motsägelse får oss att både le och känna oro. För om Europeiska centralbanken, Europas mäktigaste monetära institution, råder oss att ha kontanter till hands, är det för att den anser att ett haveri, en cyberattack eller en förtroendekris inte är rena hypotetiska scenarier, utan mycket väl tänkbara.
