På den europeiska valutan är termen ”euro” oföränderlig. En särdrag som förklaras av den språkliga mångfalden i euroområdet, som består av 20 medlemsstater.
Köpa ett souvenir, betala för maten eller en tunnelbanebiljett… När man reser finns det många tillfällen att ta fram plånboken, trots att det blir allt vanligare att använda bankkort. Även om vi hanterar mynt och sedlar dagligen, har en detalj undgått många av oss: ”EURO” (helt i versaler) skrivs systematiskt i singular.
Anledningen är enkel: namnet på valutan är oföränderligt för att ta hänsyn till de olika pluralregler som gäller i språken i de 20 länderna (21 från och med den 1 januari 2026 med Bulgarien) i euroområdet (eller ”ekonomiska och monetära unionen”). ”På sedlarna förblir ordet ’euro’ oföränderligt eftersom inte alla länder använder ’s’ för att markera plural”, betonade ekonomiministeriet vid övergången till euron den 1 januari 2002.
Olika pluralmarkeringar beroende på språk
”Att lägga till ett ’s’ till ’euros’ skulle förstås av fransmännen, men inte av deras grannar”, betonar Projet Voltaire, en organisation som arbetar med att förbättra franska språkkunskaper. Pluralmarkeringen varierar nämligen beroende på språk. ”Deux euros” sägs ”due euro” på italienska, ”zwei Euro” på tyska, ”kaksi euroa” på finska och ”dva evra” på slovenska.
Denna subtilitet finns inte med valutor som används inom ett enda land. Före införandet av euron 2002 gällde pluralformen för den gamla valutan, från 2-franc-myntet till 500-franc-sedeln. I USA har alla sedlar utom ”One Dollar”-sedeln pluraltecken.
Bra att veta: för att ta hänsyn till de olika alfabet som används i länderna i euroområdet anges valutanamnet både på latin, grekiska och kyrilliska.
